nattorg

nattorg

.-.-.JUST NU: Ledigt ett tag-.-.-.-

Allt började en väldigt tidig onsdag senvintern 85'
Sedan dess har mycket hänt. Man får filtrera lite i historien och ta med de delar som känns viktiga. Allt möjligt händer här, där och långt borta. Det är svårt att få med allting, och ibland känns det som man vill vara överallt. Just nu är jag i Lund, och detta är min just-nu-berättelse.

Projektet

SkolaPosted by Fredrik 2008-11-07 18:08:52
Ok i en bok, då är det dags att förklara lite vad det är jag gör just nu här nere, och varför frekvensen på inläggen här inte är så tät. Som jag i ett annat inlägg kort beskrev består min termin av ett enda långt projekt, och vad jag gjort hittills följer i korta drag.

I
Mariapark (som ännu inte riktigt finns) norr om Helsingborg har kommunen upprättat en detaljplan - det är den som bestämmer gränsvärden för ditt hus höjd, bredd, färg, avstånd till gatan och en del andra saker. Ett område, som just nu endast går under namnet Pålsjö 3:1, ska bebyggas med ett antal fristående villor, en radhuslänga, fritidsgård, o.s.v. - ett vanligt bostadsområde i en svensk förort hyffsat nära staden helt enkelt. Av dessa hus har min grupp bestående av 4 personer fått i uppgift att projektera valfritt hus.

Blog ImageSkiss över husen

Första fasen:

Så, i början av terminen gick vi igenom den detaljplan jag skrev om här ovan, och bestämde oss för att projektera radhusen. För att kunna göra det måste man ju ha en idé om hur husen ska se ut och veta hur jorden under de tänkta husen ser ut och hur den kommer bete sig.

Vi erhöll en rapport från den geotekniska undersökning som gjorts på platsen och i närheten och använde oss av den för att komma fram till hur jordlagren på platsen såg ut, vilka jordarter som ingår, och slog upp / räknade fram dess egenskaper och så vidare, och skrev en rapport över jordlagersituationen.

P
arallellt med det, eller egentligen efter det, så började vi skissa på själva hustypen. Vi utgick från en pappersskiss gjord av en etablerad arkitektbyrå, och moddade om den till vi hade en bra idé och skissade upp den (se bild ovan).

För att reellt kunna presentera idén så skapar man bygglovshandlingar. Dessa presenteras för kommunen vilka kontrollerar den mot detaljplanen och säger ja eller nej till idén, och man får som namnet föranleder lov att bygga huset. Dessa är egentligen enkla arkitektritningar i plan, fasader, situationsplan (området) och hur trädgården kommer att lösas i princip, med vissa huvdmått och höjdskillnader, och beskrivning av kulörer och ytmaterial. Man motiverar givetvis varför man valt de ytmaterial man gjort och så vidare.

Blog ImageBygglovshandling

Dessutom kommer man ju i de flesta grupper störa sig svårt på varandra över tiden, så vi gjorde en såkallad social riskanalys. Där går man igenom hur vi ska undvika att störa oss på varandra, och givetvis är svaret rak kommunikation. Vi skrev en liten presentation av projektet och vår grupp och sedan började vi arbeta fram en projektplan.

Andra fasen:

Projektplanen (kallas projektledningsplan p.g.a. att det är projektledningen - vi själva, som ska jobba efter den) bestod när den var klar av ca 20 sidor med bilagor och berättar vilka delar som ingår i projektet, hur dem ska lösas i princip och när, hur mycket dem kommer att kosta för vår kund (tyvärr bara fiktivt den delen...), vilka rutiner vi har för sparande av filer, i vilka format dem ska vara, hur vi undviker de flesta tänkbara risker och om dem uppstår hur vi tar oss an problemen o.s.v. Det var en riktigt skön känsla när den var klar.

Blog ImageProjektledningsplanen

Tredje fasen:
Så, nästa fas, som jag har ledigt ifrån just nu, är då själva projekteringen, som i sig består av ett antal moment. Man skapar bygghandlingar (ritningar) i två moment: Arkitektritningar, som talar om hur allt som syns ser ut, och Konstruktörsritningar, vilka talar om hur själva kontruktionen ser ut, logiskt.

För att kunna framställa de först nämnda behöver man ta många beslut som påverkar varandra, och leta fram t.ex. exakt vilka dörrar man ska ha, från vilken dörrtillverkare dem är, hur de ska hängas o.s.v. Trösklar, hur höga dem är, badrum, alla mått man skulle behöva för att sätta dit toan, handfatet, krokar o.s.v. Vilken färg tapeter/målnng ska vara i m.m. Det är med andra ord alla uppgifter man behöver för att få huset att invändigt och utvändigt se ut som man tänkt sig det när man ritat det. Slutligen ritar man det som sagt såklart, och då använde vi oss av CADprogram.

Blog ImageEn av A-ritningarna

För att framställa K-ritningarna behöver man göra en hel del. Precis som när man gör A-ritningarna behöver man ta många beslut, men de är inte godtyckliga på samma sätt (även om man har idéer och anledningar till varför man väljer ett visst ytmaterial i A-ritningarna så är det egentligen endast för utseendets skull, även om det är viktigt såklart). Vi började med att bestämma vilken stomme vi ville ha, vilket blev betong, t.ex. för att flera hus ska byggas på samma sätt och vi antar att det blir lättare med betong då. Det är för övrigt ett schysst material att räkna på. Grunden läggs alltid i betong, och vårt jordlager tillåter att man lägger platta på mark (som det låter, inga pålar eller något sådant, en platta en liten bit ned i marken som huset står på). Taket hade vi sedan bygglovet bestämt skulle ha sedum som ytskikt - gräs, eller mossa egentligen som kallas taklök. Det är inte bara för utseendets skull utan det tar hand om en hel del av vattnet som faller på taket - vi har ett s.k. platt tak (lutning 1:100). Taket består/ bärs upp av profilerad plåt (stål). Man räknar på hållfasthet kontra belastning för varje del i byggnaden och får därigenom fram hur tjocka, breda eller långa delarna behöver vara, och i vårt fall även hur mycket armering betongen behöver ha och var den ska sitta. Isolering är den andra aspekten, man isolerar för ljud och värme och mycket ska tas i beaktning för att välja rätt typ och tjocklek, men det räknar man oxå på. Det är inte så att vi kreativt måste hitta på lösningar (oftast i alla fall), utan det finns såklart formler och beprövade metoder som man kan utgå ifrån. I alla fall, man tar reda på vilken tillverkare som kan producera det man kräver (om det inte är uppenbart att det finns minst någon, om man t.ex. använt ev. standardmått på delar) och ritar sedan sina ritningar i CAD, och skriver ned sina beräkningar för varje byggdel (vilka alltså motiverar dimensionerna på delarna).

Några av K-ritningarna (Klicka på dem för att se större bilder)

Sedan skriver man ut allt och lämnar in för förhandsgranskning. Det är där vi är nu, vi har helt ledigt fram till måndag då vi tänkte ta ett möte och förhoppningsvis fått tillbaka kommentarer från granskarna. Sedan gör man justeringar så att allt är så bra som möjligt och lämnar in igen om två veckor! Det ska bli riktigt skönt att lämna in måste jag säga.


Fjärde fasen:
Man presenterar sina lösningar för en grupp människor vilka sedan kommer sköta den sista fasen av vårt projekt - själva byggandet av husen. Givetvis sker detta fiktivt, men faktiskt parallellt med det riktiga bygge som sker på Pålsjö 3:1. Alla uppgifter vi jobbat efter är ju verkliga, och samma projekt sker på riktigt, med verkliga firmor som gör jobbet.
Så, även vi ska välja en annan grupps projekt och låtsas beställa material, följa en tidplan och få kalkylerna att gå ihop. Det är inte något jag tror jag vill jobba med sedan, men det ska bli roligt att lära mig hur det fungerar ändå.

Dåså, för er som var intresserade är det vad jag sysslat med och kommer syssla med den här terminen.

Tills vidare!
/Fredrik

  • Comments(0)//nattorg.grattisasien.se/#post79